Sanningen från mitt perspektiv!

Tänkte att jag skulle bjuda på ett utdrag ur novellen som jag skrev härom dagen. Om ni tycker den är bra så kanske ni får läsa resten också sen. Här kommer i alla fall inledningen. Skriv gärna vad ni tycker :-)

Duns! Sa det när kroppen föll till marken. Jag såg hur den sakta lutades bakåt och sedan landade hårt mot den hårda, kalla betongen. Först stod jag där som helst förstenad och insåg sedan sakta vad som hänt, helt chockad. Jag insåg att Alexandra hade svimmat och sprang fram till henne för att göra någonting. Jag gick fram till henne och satte mig ner på huk, jag rörde lätt vid hennes panna och viskade hennes namn men fick ingen respons. Det syntes inget blod någonstans när jag tog tag i hennes huvud men det var omöjligt att få kontakt med henne.

Pulsen slog snabbt när jag knappade in numret på telefonen. En kvinnlig lugn röst svarade i andra änden.

- Hej, vad har hänt? Sa rösten.

- Vi är på Kumla skolan, hon har svimmat men jag kan inte få liv i henne, svarade jag och lät otroligt lugn trots att pulsen fortfarande var extremt hög.

- Jag skickar dit någon på en gång vänta bara där, sa kvinnan innan vi lade på.

Vill ni läsa mer?