Sanningen från mitt perspektiv!

Tjena! Har alldeles nyss vinkat av Jennifer vid bussen så nu är det bara jag kvar här. Det gör inte så mkt, men däremot kom vi båda två på att det kanske var sista gången vi ses på länge. Och det känns faktiskt lite vemodigt. För i höst kommer vi inte längre ses på samma sätt som förut... Och det har ännu inte sjunkit in men nu börjar man riktigt inse vad som håller på att hända. En av de få tjejerna jag alltid kunnat säga vad jag känner till och bara vara med. Tack tjejen för det här roliga åren. Det har varit både skratt och tårar men det slutar på ett så underbart sätt. Jag älskar dig gumman <3